2. Är allemansrätten unik för Sverige?

I princip kan vår allemansrätt ses som det "frirum" som bildas mellan olika lagars avgränsningar, i huvudsak: ekonomiska intressen, hemfrid, naturskydd/vård och landskapets nyttjande. Avgränsningarna runt allemansrättens frirum är mer att se som relativt breda gråzoner, från vad man får, över vad man bör och inte bör, till vad man inte får. Även om storleken på allemansrättens frirum är närmast unikt stort i Sverige, Norge och Finland (som alla har likartade men inte identiska förhållanden) så finns motsvarigheter till vår allemansrätt även i andra länder, även om de praktiska skillnaderna ofta är avsevärda. Det kan särskilt noteras att Norge har en särskild friluftslag, inkl. allemansrätten från 1957 och där en viktig uppdelning är mellan "inmark" (där tillträdet är mycket begränsat) och "utmark" (där allemansrätten i princip gäller).

Vidare läsning:

• Ahlström, Ingemar 1999. Allemansrätten: En bok om vad som gäller i naturen. Naturia, Stockholm.
• Bengtsson, Bertil 2004. Allemansrätten: Vad säger lagen? Naturvårdsverket, Stockholm.
• Williams, Daniel R. (ed.) 2001. Sustainability and the Right to Roam: International Differences in Public Rights (and Responsibilites) to Nature. —J. of Sustainable Tourism; Special Issue, Vol. 9, No. 5.
• Sandell, Klas 2001. Några aspekter på svenska reservatsdilemmans förutsättningar. -Forskningsprogrammen: FjällMistra och Landskapet som Arena (och dess arbetsrapport No. 4), Umeå universitet, Umeå.

• Se också annan information tillgänglig via hemsidorna för Naturvårdsverket och Svenskt Friluftsliv samt ytterligare litteratur som finns på forskningsprogrammet Friluftsliv i förändrings hemsida under publikationer.