

I den amerikanska forskningen om etniska minoriteters finns det i grova drag tre teoribildningar som innehåller förklaringar varför dessa är mer passiva än befolkningen i övrigt när det gäller friluftsaktiviteter.
Den första benämns marginalitetshypotesen som hävdar att orsakerna är ekonomiska och klassmässiga till att dessa grupper deltar i mindre utsträckning i friluftsaktiviteter (Stodolska 2002 och Stodolska och Alexandris 2004)
Den andra benämns diskrimineringshypotesen som hävdar att minoritetsgrupperna diskrimineras från deltagande när det gäller vissa aktiviteter eller att utnyttja vissa platser för rekreation (Floyd 1998).
Den tredje benämns etnicitetshypotesen som hävdar att värden, normer och attityder d v s de etniska minoritetsgruppernas kultur inte samverkar med den etablerades friluftskulturen (Floyd, Mcguire m. fl 1994). I en svensk studie om nysvenskars skidåkning behandlades natursyn, förhållandet mellan individ och kollektiv samt syn på könsrelationer som kulturella teman som motverkar viljan att börja åka skidor (Karlsson 2006).
Det som avslutningsvis bör framhållas att alltmer samhällsvetenskaplig forskning inriktar sig på alla de nämnda faktorerna och hävdar att orsakerna är komplexa och innefattar alla de ovan nämnda faktorerna (Freysinger och Harris 2006).
Vidare läsning:


