

Det finns inget generellt svar på frågan om motsättningar mellan friluftsliv och naturskydd. Påverkan på omgivningen blir olika beroende på friluftslivsaktivitet. Begreppet friluftsliv kan inbegripa allt från att bara sitta tyst på en sten och uppleva omgivningen till utförsåkning i en skidanläggning eller en tur med vattenskoter. Likaså beror eventuella motsättningar på vad det är för naturkvaliteter som utpekats som skyddsvärda.
Risker för störningar ser olika ut om det handlar om biologiska värden på havsbotten, om fågelskydd eller om botaniska värden som gynnas av visst slitage. I det sistnämnda fallet kan floran gynnas av trampet av besökare. Genom olika friluftsanordningar, stigar, spångar, skyltar etc. kan besökstrycket kanaliseras, så att fler rör sig i marker som är mindre känsliga, medan ett mindre antal tar sig längre bort (se tex. den zonindelning som gjorts i Fulufjällets nationalpark).
Det är viktigt att se att det också finns fördelar för naturskyddet med att skyddade områden är tillgängliga. Möjligheterna att röra sig i naturområden ger människor chansen att knyta an till naturen på sitt eget sätt, och känna sig delaktiga i värnet av naturkvaliteter.


