Böcker om friluftsliv och friluftsforskning

Böcker om friluftsliv och friluftsforskning

Det gröna finrummet

Det gröna finrummet: etnicitet, friluftsliv och naturumgängets urbanisering (2014)
Författare: Ebba Lisberg Jensen, Pernilla Ouis

Använder sig invandrare av naturen på ett annat sätt än infödda medborgare? Och finns det något visst sätt att använda natur och friluftsliv som är bättre än något annat? Författarna diskuterar även språkets och de enskilda ordens och begreppens betydelse i natur- och friluftssammanhang. De anlägger såväl genusperspektiv som ett kulturellt perspektiv och frågar sig vad kulturell och biologisk mångfald betyder i relation till migration. De diskuterar vidare svenskarnas uppfattning om en svensk natursyn som gör naturen till något av ett finrum. Det gröna finrummet är en överraskande och ögonöppnande läsning där man får problemställningar till livs som man aldrig tidigare tänkt på.

Läs mer och beställ boken på Carlsson Bokförlag

Friluftshistoria – från `härdande friluftslif´ till ekoturism och miljöpedagogik

Friluftshistoria – från `härdande friluftslif´ till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia (2008; 2a reviderade uppl.)
Redaktörer: Klas Sandell, Sverker Sörlin

Boken skildrar svenskt friluftsliv under 100 år. Under industrisamhällets utveckling var friluftslivet en reaktion mot moderniteten, under andra tider har det varit en metod för att uppnå andra syften, som hälsa, nationell identitet, militär styrka osv. Egenvärdet av friluftslivet har dock varit avgörande för dess breda genomslagskraft på Sverige och svenskarna. Det är en viktig men bortglömd del av svenskt folkliv och kultur under 1900-talet som karläggs och diskuteras i boken.Författarna, med Klas Sandell i spetsen, är olika individer knutna till främst Umeå universitet samt andra med mer praktiskt erfarenhet av friluftsliv och turism.

Läs mer och beställ boken på Carlsson Bokförlag

Friluftsliv i förändring

Friluftsliv i förändring: Studier från svenska upplevelselandskap (2014)
Red. Peter Fredman, Marie Stenseke, Klas Sandell

Författarna tecknar ett friluftsliv i förändring som begrepp, företeelse och som ett empiriskt och vetenskapligt fält. Här diskuteras bland annat hur det forskas kring begreppet, man redovisar enkätstudier i ämnet, gör en kvantitativ analys av friluftslivet samt beskriver och tecknar de sociala mönstren. Även barns möten med natur, det friluftsliv som sker nära tätorterna och naturupplevelsernas ekonomiska värde undersöks. Och vilka nya aktiviteter av friluftsliv finns?

Vidare diskuteras när friluftsliv blir naturturism. Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod i friluftsforskningen med exemplet bär- och svampplockning granskas.

Boken illustreras med foton och diagram. Boken är avsedd att användas i kurs- och utbildningssammanhang, men är även lämplig för handläggare på länsstyrelser och kommuner liksom för centrala beslutsfattare.

En rad kunniga skribenter deltar, alla med förankring i universitets- och högskolemiljöer.

Läs mer och beställ boken på Carlsson Bokförlag

Friluftslivets pedagogik

Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet (2018).
Redaktörer: Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell

Bokens första upplaga presenterades så här av bibliotekstjänsts Anders Hellborg: "Det här är ett grundläggande läromedel i naturnära friluftsliv för exempelvis förskollärare, lärare, fritidsledare och naturguider men så mycket mera! Man kan hoppa in nästan var som helst i boken och bli både inspirerad och refl ekterande inför någon aspekt på friluftsliv. Författarteamet lyckas verkligen med att få med alla delar av begreppet friluftsliv. En mängd konkreta aktivitetsförslag ges; det kan vara friluftsmatlagningstips, lekar med pedagogiska tankar, slöjdtips eller tips på hur man håller toarullen torr! En oerhört innehållsrik bok, men ändå lättläst och inspirerande. En självklar bok för alla ledare inom friluftsliv men också nyttig för alla som på egen hand vistas i naturen i något sammanhang.”

Läs mer på Bokus.com

Friluftssport och äventyrsidrott

Friluftssport och äventyrsidrott: Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld (2011)
Redaktörer: Klas Sandell, Johan Arnegård, Erik Backman

Vandra, klättra eller paddla i naturpräglade landskap blir tävlingar i multisport. Samtidigt blir sådant som kiting och brädsporter upplevelseorienterade och tävlingskritiska. Aktiviteter friställs också alltmer från landskapet genom äventyrsbad och klätterväggar, skidåkning inomhus och forspaddlingsbanor med vattenpumpar. Håller friluftslivet och naturen – som i skidåkning på natursnö, skogsvandringar och paddling på forsens och havets villkor – att helt tappa sin betydelse? Eller är det i stället en nytändning för friluftslivets lekfullhet och en väg till nya naturmöten som vi ser i trendiga aktiviteter och uppbyggda miljöer? Boken vänder sig till blivande och verksamma idrottslärare, entreprenörer och ledare i idrott, friluftsliv, fritid och turism. Den kan dessutom med fördel rekommenderas som inspirerande läsning för den breda allmänheten med intresse för friluftslivets varierande möjligheter.

Se vidare hos Studentlitteratur: https://www.studentlitteratur.se

Naturen för mig

"Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv" är en populärvetenskaplig bok om naturen i samtida vardagskultur. Den bygger på människors egna erfarenheter och berättelser och utgår från ett rikt och mångsidigt material som samlats in över hela Sverige.

I Naturen för mig medverkar forskare från de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet. Med etnologiska perspektiv undersöker de naturen som en del av människors vardag och kultur. Artiklarna varvas med citat, berättelser, teckningar och fotografier.

Läs mer och beställ på Institutet för språk och folkminnen

Nordic Perspectives on Nature-based Tourism. From Place-based Resources to Value-added Experiences

Nordic Perspectives on Nature-based Tourism. From Place-based Resources to Value-added Experiences (2021)
Författare: Peter Fredman and Jan Vidar Haukeland

Nature-based tourism (NBT) is a sector where entrepreneurial success is highly knowledge driven. This insightful book offers a comprehensive evaluation of NBT in a Nordic context, highlighting how long-established Nordic traditions of outdoor recreation practices can reveal lessons for the field more broadly. Chapters explore Nordic and international perspectives, local communities, market dynamics, firms, creativity, innovations and value-added experience products.

Read more at Edward Elgar Publishing

Planera för friluftsliv (tillgänglig open access)

Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E., Sandell, K., (2010) Planera för Friluftsliv: Natur, Samhälle, Upplevelser. Stockholm, Carlssons Bokförlag.

Lärobok för kvalificerade utbildningar och yrkesverksamma inom friluftsliv, naturvård eller turism. Boken bygger på forskning och är skriven av fyra forskare som arbetar med olika frågor kring friluftsliv. Den gavs ut 2010 men behåller i stora stycken sin aktualitet genom att beskriva principer och modeller inom forskning, förvaltning och planering. Den förklarar en mängd grundläggande begrepp. Omfattande figurmaterial underlättar förståelsen av begrepp och företeelser. Fallstudier i varje kapitel fördjupar någon aspekt av kapitlets ämne.

 

Här hittar du hela boken!

 

Här nedan kan du ta del av bokens olika kapitel enskilt:

 

INNEHÅLL, FÖRORD OCH INLEDNING

Bokens innehållsförteckning, tillkomsthistoria, korta författarpresentationer och presentation av personer som bidragit på olika sätt till boken.

Begreppsdiskussion t.ex. av naturbegreppet, friluftsliv, hållbar utveckling och hållbart friluftsliv. Läsanvisningar.

 

1. FRILUFTSLIVETS FRAMVÄXT

Översikt över friluftslivets och naturturismens framväxt i Sverige indelat i fyra tidsepoker från 1800-talet till nutid. Kort om olika socialgruppers friluftsliv i historiskt perspektiv. Allemansrättens kulturhistoria.

Fallstudie: Från Skidfrämjande till Friluftsfrämjande

 

2. FRILUFTSLIV OCH NATURTURISM IDAG

Några av friluftslivets centrala komponenter diskuteras utifrån två figurer. Friluftsliv kontra naturturism: Vad skiljer och förenar. Olika perspektiv på friluftslivets värden. Friluftsliv som laddat begrepp.

Fallstudie: Radikal friluftstradition – rörelsen Argaladei som exempel.

 

3. VÄRDEN I LANDSKAPET

Hur kan man kategorisera olika förhållningssätt till vad som är värdefullt i friluftslandskapet? En begreppsram för friluftslivets förhållande till landskapet. Attityder till ”vildmark”: purismskalan. Sätt att se på olika förhållningssätt i planering och förvaltning av landskap för friluftsliv.

Fallstudie: Njakafjäll – orördhet och skogsbruk i en omstridd skog.

 

4. ETT FENOMEN MED MÅNGA RELATIONER

Friluftsliv har kopplingar till många områden i samhället. Här görs en fördjupning i friluftslivets förhållande till idrott, miljöengagemang, hälsa och regional utveckling.

Fallstudie: Kirunafallet – två röster om förslaget att göra Kirunafjällen till nationalpark.

 

5. FRILUFTSLIVETS EKONOMISKA VÄRDEN

Olika grundläggande sätt att se på friluftslivets ekonomiska värden: upplevda och kommersiella värden, ekonomiska effekter, kostnader och intäkter, begreppet kollektiva nyttigheter och allemansrätten.

Fallstudie: Friluftsutrustning som tillväxtbransch.

 

6. DET KOMMERSIELLA FRILUFTSLIVET: NATURTURISM, HÅLLBAR TURISM, OCH EKOTURISM

Med utgångspunkt i turismen, turistföretagande och turismens produktionssystem diskuteras begreppet ”turism”, internationell turism och en modell för turismen med destinationens attraktioner och resurser, systemets produktion av tjänster och produkter som möter turisten. Begreppen naturturism, hållbar turism och ekoturism skärskådas.

Fallstudie: Vildmark i Värmland – ett naturturismföretag.

 

7. ATT STUDERA FRILUFTSUTÖVARE

Olika sätt att samla in kunskap som bas i forskning, planering och förvaltning med tonvikt på metoder som använts i svenska studier. Behov av kunskap om områden och besökare. Metodproblem vid användning av besökarstudier i praktisk förvaltning: vem utövar och hur mycket; att använda genomsnittsvärden eller spridning i preferenser.

Fallstudie: Checklista för besökarstudier.

 

8. FRILUFTSLIVETS SOCIOLOGI: GRUPPER, MOTIV & HINDER

Olika sociala gruppers möjligheter, hinder, önskemål och kulturella betingelser för att utöva friluftsliv. En modell för begreppet ”hinder” och studier av hinder. Olika gruppers friluftsliv: etnicitet, kulturell bakgrund, genus, funktionshinder, stad och land. Konflikter: inom och mellan aktiviteter, med förvaltande organisationer och med annat markutnyttjande.

Fallstudie: Konflikter mellan snöskoter och turskidåkning i södra Jämtlandsfjällen.

 

9. VÄGLEDNING OCH NATURPEDAGOGIK

Pedagogiska aspekter på friluftsliv, naturturism, samhällsplanering och landskapsförvaltning. Två huvudavsnitt: Friluftslivsplaneringens möjligheter att styra utformning och användning av landskapet; redskap för information och styrning. Användning av landskapet i pedagogiska sammanhang och forskning om friluftsliv som pedagogik och mobilisering.

Fallstudie: ”I Ur- och Skur” – naturen i pedagogiken.

 

10. TILLGÄNGLIGHET OCH ALLEMANSRÄTT

Tillgänglighetens dimensioner. Allemansrättens innehåll, roll och ekostrategier; allemansrätten som ett frirum mellan reglerade landskapsanvändningar. Allemansrätt och organiserade aktiviteter. Allemansrätt och naturturism. Noteringar om allemansrättens komplexitet och framtid.

Fallstudie: Allemansrätten i praktiken – en rimlig tolkning av innebörden av allemansrätten.

 

11. NÄRNATUR OCH TÄTORTSNÄRA NATUR FÖR FRILUFTSLIV

En kort introduktion till den tätortsnära naturens fysiska och mentala inverkan, rekreation och friluftsliv i tätort och närnaturens upplevelsevärden.

Fallstudie: Arriesjöns strövområde – omvandling av industriellt område till närnatur i Malmöområdet.

 

12. DET ORGANISERADE FRILUFTSILVET: FRÅN IDEALISM TILL NATURTURISM

En fördjupning om det organiserade friluftslivet – i kontrast med det icke-organiserade. Olika aktörer som organiserar friluftslivet: ideellt, offentligt och kommersiellt. Friluftslivets bredd och föränderlighet.

Fallstudie: Friluftspolitisk ambitionsförskjutning – exemplet Höga Kusten.

 

13. FRILUFTSLIVETS MILJÖPÅVERKAN

Begrepp och principer: sårbarhet, motståndskraft och återhämtningsförmåga. Begreppet ”miljökonsekvens”, påverkan respektive miljöeffekt. Avvägning som kärnan i planering och förvaltning. Slitage och störningar, nedskräpning, buller och utsläpp. Miljöövervakning och ”rekreativ bärförmåga”. Miljövänligt friluftsliv och turism: om ekosurismens motsättningar.

Fallstudie Vegetationsslitage i fjällen – estetiskt, biologiskt eller praktiskt problem?

 

VAD ÄR PLANERING OCH FÖRVALTNING. INTRODUKTION TILL KAPITEL 14-18

Avsnittet är en kort introduktion till kapitel 14 – 18 och inleder till diskussionen om sambandet mellan planering och konkret förvaltning av landskapet. Behovet av klara begrepp och tydlighet rörande synen på landskapet. En argumentation för behovet av teori om planering och framtida landskap.

 

14. PLANERING OCH FÖRVALTNING: ATT FORMA LANDSKAPETS FRAMTID

Planering och förvaltning en grundläggande modell. Att tänka om landskapets framtid - en modell och fyra ”idealtyper”: prognos, projekt, vision och scenario. ”En utflykt i planeringsteorins snåriga landskap”: överblick över planeringsperspektiv och två tankemönster/paradigm. Hållbar utveckling – ett mångtydigt begrepp.

Fallstudie: Fyra framtidsbilder – små förändringar av förutsättningarna ger stora förändringar i landskapet.

 

15. MODELLER FÖR PLANERING OCH FÖRVALTNING

Presentation av två grundläggande modeller: planering för zonering med modellen ”ett utbud av möjligheter, ROS” och för övervakning och förvaltning med ”gränser för acceptabel förändring, LAC”. Brukare med olika känslighet: begreppet ”purism” med konkret exempel från Rogenområdet. Zonering som kommunikation.

Fallstudie: Biosfärområden – ett teoretiskt förhållningssätt till zonering

 

16. FYSISK PLANERING: ATT PLANERA FÖR FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING

Fysisk planering och dess begränsningar; zonering som redskap. En modell för huvudmomenten i planering för förändrad markanvändning med en tillämpning på att säkra avsatta områdens kvalitet. Styrning av planering och förvaltning, medborgardeltagande och inflytande. Plan och verklighet.

Fallstudie: Friluftsliv i kommunernas planering.

 

17. NATURVÅRDSPLANERING I SVERIGE

Naturvården är sektorsansvarig för planering och förvaltning för friluftsliv. Kapitlet diskuterar inriktning och olika instrument som naturvården förfogar över: skyddade områden, riksintressen, strandskydd och lokalt förankrad naturvårdsplanering. Naturvård, friluftsliv och turism – ett triangeldrama.

Fallstudie: Fulufjällets nationalpark – en ansats till zoneringstänkande i planering och förvaltning.

 

18. FÖRVALTNING FÖR FRILUFTSLIV

Förvaltningsbegreppet och olika former av naturförvaltning. Planering och förvaltning för att öka landskapets kvalitet för friluftsliv. Om att styra besökare: instrument och problem. Lokal förvaltning och ”samförvaltning”. Ansvar, olyckor och skador vid friluftsliv.

Fallstudie: Anordningar för friluftsliv – service, skydd av naturen eller störande inslag, bildexempel.

 

REFERENSER

Här hittar du referenslistan för hela boken.

 

INDEX

Sökord för hela boken, samt översikt över vinjettfoton för olika kapitel.

 

FÖRFATTARE

Lars Emmelin är professor emeritus i fysisk planering med inriktning mot miljöbedömning vid Blekinge Tekniska Högskola och tidigare Unesco-professor i utbildning för hållbarhet inom planering. Han har arbetat med naturförvaltning och friluftsliv, särskilt i fjällen och Arktis, och var projektledare för delprojektet om friluftsliv i kommunal planering inom programmet Friluftsliv i Förändring. Han medverkade i uppbyggnaden av turismforskningsinstitutet ETOUR som forskningsledare för naturturism och senare gästprofessor. Han har varit 1amanuensis i miljövetenskap och professorII i geografi med inriktning friluftslivsplanering vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim och deltog i uppbyggnaden av Direktoratet for naturforvaltning (numera Miljødirektoratet) i Trondheim. Han är verksam som föreläsare och konsult inom fysisk planering, havsplanering, miljökonsekvensbedömning och friluftslivsplanering och samhällsdebattör om bl.a. strandskydd och planering.

 

Peter Fredman är professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet med inriktning på naturturism och friluftsliv. Han är också professor i naturturism vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet. Hans forskning återfinns i gränslandet mellan ekonomi, sociologi och planering med särskilt fokus på hållbar turism och friluftsliv, besökar- och friluftsvaneundersökningar, turism i skyddad natur samt besöksförvaltning. Peter har varit ansvarig för flera större forskningsprogram; Friluftsliv i förändring, BIOTOUR, och är sedan 2020 programchef för forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors. Han har medverkat i över 100 vetenskapliga publikationer inklusive flera böcker om friluftsliv och naturturism i Norden. Peter har också ansvarat för åtskilliga forskningskonferenser och är ordförande i styrgruppen för ”International Conference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas, MMV”.

 

Ebba Lisberg Jensen är docent i humanekologi. Som forskare har hon arbetat med konflikter kring skogsbruk och biologisk mångfald med fokus på spänningar runt natursyn och utveckling. Detta tema fördjupade hon i en studie av slutförvaring av kärnbränsle. Hon har också i olika forskningsprojekt på Malmö universitet studerat preferenser och friluftsvanor i tätortsnära natur, vilka resulterat i antologierna ”Närnaturens mångfald”, ”Inne och ute i Malmö” samt i monografin ”Det gröna finrummet” tillsammans med Pernilla Ouis. I Malmö har hon även deltagit i forskningsprojektet ”Hitta ut!”, med fokus på utomhusarbete för kontorsanställda, samt i lett och deltagit i projekt kring kommunal planering och kunskapsspridning för täta, hälsosamma städer. I sin ”tredje uppgift” som forskare har hon producerat radiokrönikor för Obs! i P1, deltagit i nationella och regionala radioprogram samt publicerat debattartiklar och hållit publika föreläsningar. Sedan våren 2021 är Ebba Lisberg Jensen anställd som lektor på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet, där hon undervisar i hållbar utveckling, och forskar på betydelsen av ekologisk läskunnighet och naturkontakt för djupare förståelse av hållbarhetsfrågor.

 

Klas Sandell är professor emeritus i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Han har forskat om friluftsliv, naturturism och utomhuspedagogik under lång tid med särskilt intresse för förändringar av tiden, landskapsrelationer, miljöengagemang och allemansrätt. Tidigare har han även varit gästprofessor vid Stockholms universitet och friluftslärare vid folkhögskola. Parallellt med forskning och undervisning har han prioriterat den s.k. "tredje uppgiften" högt genom att vara medredaktör för ett antal läroböcker (t.ex. "Friluftslivets pedagogik..." 5e uppl. 2018, "Friluftshistoria..." 2a uppl. 2008; "Friluftssport och äventyrsidrott..." 2011), samt genom att vara föreläsare och skriva debattartiklar. Det bredare humanekologiska anslaget som han inledde sin forskarbana med har han nu återknutit till bl.a. genom att vara medredaktör till boken "Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster..." (SLU Centrum för biologisk mångfald och Naturvårdsverket, 2021; https://www.slu.se/antologi-bm).